Besynnerlig historia om en samling kändisimitatörer som hamnar i ett kollektiv på ett skotskt lantbruk. Bl a Michael Jackson, Marilyn Monroe och Sammy Davis Jr lever tillsammans för att sätta upp en Grand Show. Uppriktigt sagt skulle jag inte våga rekommendera filmen för någon, men det finns ändå en hel del nerv, och jag blir verkligen berörd av alla dystra människor som bara kan leva genom att klä ut sig till något känt ansikte. Filmen blandar och ger. Somt är obegripligt, men det finns många scener som fastnar.
I en parallellhandling följer vi ett antal nunnor som flygbombar u-länder med ris och överlämnar sina öden i Guds händer. Regissören menar tydligen att de två historierna befruktar varandra, men det har jag ärligt talat svårt att se. Detta är inte någon komedi, även om det finns humoristiska inslag, utan det är framför allt sorglig och vemodigt.
Förfilmen Spandex Mann är en surrealistisk liten sak där en samling velourpingviner leker hela havet stormar på diskotek medan en mariachiorkester spelar. En korpulent superhjälte (Spandex Mann) dyker också upp. Det hela är småkul, men väldigt konstigt och relativt intetsägande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar