Adoration Atom Egoyan (regi, manus) 6I centrum står Simon, hans avlidna föräldrar, hans morbror och en patriark till morfar. Viktig är också dramalärarinnan. Alla bär de på tunga känslomässiga bagage. Som en dramauppgift hittar Simon på en historia om sina föräldrar som snart sipprar ut på internet, blir en spridd "sanning" och diskuteras flitigt på olika fora.
Egoyan är en lika ambitiös regissör som alltid, och anspråken är höga. Filmen kan ses som en historia om en ung man som försöker hitta sig själv, lika väl som ett inpass om moderna medier eller om bristen på tolerans mot det normbrytande. Många är ämnena som ska behandlas.
Men det funkar ändå ganska bra. Mitt intresse hålls uppe hela tiden, och vi bjuds på en del överraskande turer, inte minst för att berättarstrukturen är elegant uppbruten. Det blir en kul liten utmaning att hålla ordning på historien. Det hela känns dock en smula överlastat. Varje scen är Drama, mättad med cellomusik och tankfulla konstpauser. En lite mer varierad framställning med några lättsammare sekvenser hade knappast skadat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar